Guider & resurser

Vad är HACCP? De 7 principerna och er HACCP-plan steg för steg

HACCP betyder faroanalys och kritiska styrpunkter. Här är de 7 principerna enkelt förklarade, vad lagen kräver och en gratis mall för HACCP-planen (PDF).

Kort svar: HACCP betyder Hazard Analysis and Critical Control Points, på svenska faroanalys och kritiska styrpunkter. Det är en metod i sju principer: ni tar reda på vad som kan göra maten osäker, bestämmer var ni måste styra det, sätter gränsvärden och visar att ni håller dem. EU:s förordning 852/2004 kräver HACCP-baserade förfaranden i alla livsmedelsföretag utom primärproducenter.

Den här guiden är för dig som driver restaurang, hotell, kafé eller butik, med en enhet eller flera. Vill du börja direkt kan du ladda ner mallen för HACCP-planen (PDF).

Fredag, kvart i fem. Kommunens inspektör står i köket och vill se temperaturlistan för kylarna. Enligt er egen rutin ska den fyllas i varje morgon, men den senaste anteckningen är nio dagar gammal, för den som brukar göra det har varit ledig. Kylarna har säkert hållit temperaturen. Det går bara inte att visa.

Vad är HACCP?

HACCP är ett förebyggande arbetssätt för livsmedelssäkerhet: ni letar upp faror i varje steg och styr dem där det spelar roll, i stället för att bara kontrollera den färdiga maten. Livsmedelsverket översätter förkortningen så här:

Del av förkortningen Engelska På svenska
HA Hazard Analysis faroanalys
CCP Critical Control Points kritiska styrpunkter

En fara är det som kan göra maten skadlig, som bakterier, rengöringsmedel, en glasbit eller ett allergen. Hur stor risken är beror på hur sannolikt det är att faran uppstår och hur allvarligt det blir om den gör det.

Metoden togs fram av Pillsbury tillsammans med NASA för maten till rymdfärderna, och den presenterades offentligt 1971 (National Academies). I dag är HACCP-principerna internationellt erkända, och Codex Alimentarius (CXC 1-1969) är den gemensamma referensen.

HACCP vilar på grundförutsättningar som rengöring, personlig hygien och rätt temperatur. Tillsammans med de HACCP-baserade förfarandena och rutinerna för spårbarhet utgör grundförutsättningarna det Livsmedelsverket kallar verksamhetens egen kontroll, och det de flesta i branschen kallar sitt egenkontrollprogram.

Vad säger lagen och Livsmedelsverket om HACCP?

Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004 ska alla livsmedelsföretag utom primärproducenter införa och hålla igång förfaranden som bygger på HACCP-principerna. Ni ska se över förfarandena när något ändras, kunna visa inspektören att kraven är uppfyllda, hålla dokumentationen aktuell och spara journalerna en lämplig tid. Det primära ansvaret för att maten är säker ligger hos er.

Livsmedelsverket ger vägledning, men för restauranger är det som regel kommunen som registrerar verksamheten och gör kontrollen, enligt livsmedelsförordningen. Kontrollen görs normalt utan förvarning (förordning (EU) 2017/625, artikel 9.4).

Typ Vad det är Exempel
Regel Bindande lag Förordning (EG) nr 852/2004 och livsmedelsförordningen
Vägledning Råd, inte bindande Livsmedelsverkets Kontrollwiki om HACCP (uppdaterad i januari 2026), EU-kommissionens tillkännagivande om hanteringssystem för livsmedelssäkerhet och branschriktlinjer

Hur flexibel är lagen?

Livsmedelsverket skriver att principerna inte behöver följas strikt, och att enklare förfaranden går bra om de leder till säkra livsmedel. Ett kritiskt gränsvärde behöver inte alltid vara en siffra, och kraven på dokument ska vara flexibla för mycket små företag (Kontrollwiki). Flexibiliteten får däremot aldrig gå ut över livsmedelssäkerheten.

Minimikravet är, enligt EU-kommissionens vägledning, en faroanalys och att pröva om det finns kritiska styrpunkter. En fullständig HACCP-plan behövs när faroanalysen visar faror som kräver kritiska styrpunkter. Annars kan god hygienpraxis räcka, men faroanalysen ska kunna redovisas. Följer ni en branschriktlinje med faroanalys och kritiska styrpunkter räknas principerna 1 och 2 som uppfyllda, men ni behöver komplettera där ni gör annorlunda än riktlinjen.

De 7 HACCP-principerna (enkelt förklarat)

HACCP bygger på sju principer, och de står i artikel 5 i förordning 852/2004. Med fem förberedande steg före dem blir det de tolv steg som Codex och EU-kommissionen beskriver.

  1. Identifiera faror (faroanalys)
  2. Identifiera kritiska styrpunkter
  3. Fastställ kritiska gränsvärden
  4. Övervaka de kritiska styrpunkterna
  5. Fastställ korrigerande åtgärder
  6. Verifiera att åtgärderna fungerar
  7. Dokumentation och journaler

De sju HACCP-principerna i överblick: faroanalys, kritiska styrpunkter, kritiska gränsvärden, övervakning, korrigerande åtgärder, verifiering och dokumentation

1. Faroanalys

En faroanalys är en genomgång av varje råvara och varje steg där ni frågar vad som kan hända med maten. Livsmedelsverket delar in farorna i fyra grupper (exempel på struktur för egen kontroll): biologiska som bakterier och virus, kemiska som rengöringsmedel, fysikaliska som metall och glas, och allergener. I ett kök kan det vara korskontaminering från rå kyckling eller allergener från delade redskap. Bedöm sedan hur sannolik och allvarlig varje fara är.

2. Kritiska styrpunkter (CCP)

En kritisk styrpunkt är ett steg där kontroll är nödvändig för att förebygga eller eliminera en fara eller minska den till en acceptabel nivå. Alla steg är inte kritiska, och i vissa kök visar faroanalysen att det inte finns någon alls.

Tillagning av kyckling är ofta en kritisk styrpunkt, eftersom bakterier kan överleva om köttet inte blir genomstekt. Mottagning och kylförvaring sköts oftast som grundförutsättningar, men det är er faroanalys som avgör. I EU-kommissionens generiska faroanalys för restauranger styrs temperaturerna genom grundförutsättningen temperaturkontroll.

Många företag, särskilt större, har också en mellannivå: styrbara grundförutsättningar (OPRP). Beslutsträd för att hitta de kritiska stegen finns i tillägg 4A och 4B i kommissionens tillkännagivande.

3. Kritiska gränsvärden

Ett kritiskt gränsvärde skiljer det som är acceptabelt från det som inte är det, till exempel en lägsta kärntemperatur. Det behöver inte alltid vara en siffra: att en sås kokar kan vara gränsen. Ni ska kunna förklara var gränsen kommer ifrån, alltså en regel, en branschriktlinje eller egna försök. Lagen anger sällan exakta siffror, så de vanligaste riktvärdena står i tabellen längre ner.

4. Övervakning

Bestäm vad ni mäter eller tittar på, hur ofta, hur det går till och vem som gör det, så att ni hinner stoppa maten innan den serveras. “Kvällskocken mäter kärntemperaturen i varje omgång kyckling” är en övervakning. “Vi har koll” är det inte.

5. Korrigerande åtgärder

Bestäm i förväg vad ni gör när ett gränsvärde inte nås: vad som händer med maten, hur ni åtgärdar orsaken, vem som gör vad och hur ni skriver upp det. Kontrollera all mat som hanterats sedan den senaste mätningen som låg inom gränsen.

Visar kylen mer än er gräns, till exempel 8 °C eller den temperatur som står på förpackningen, kan planen säga: flytta varorna till en kyl som fungerar, bedöm om de går att använda, laga kylen och skriv upp vad ni gjorde. Skriv det som en kort rutinbeskrivning (SOP), så vet den som står där en tisdagskväll vad som gäller.

6. Verifiering

Kontrollera att systemet fungerar: att gränserna håller, att termometrarna visar rätt och att journalerna och åtgärderna stämmer. Låt gärna någon annan än den som mäter göra genomgången. Hur ofta beror på verksamheten.

7. Dokumentation och journaler

Dokumentera så mycket som behövs för att visa att arbetet fungerar, och inte mer. Inspektören kan be att få se planen och journalerna. Journaler får föras digitalt och kan godtas om de går att ta fram vid kontrollen, enligt EU-kommissionens vägledning (2022/C 355/01, bilaga III avsnitt 6 a). När övervakningen sker med ögat kan det räcka att skriva upp avvikelserna (Kontrollwiki).

Vad ska en HACCP-plan innehålla?

En fullständig HACCP-plan har sju delar, i samma ordning som i mallen. Hur omfattande den behöver vara beror på verksamheten.

Del Vad ni skriver
Uppgifter om verksamheten Företag, enhet, vem som ansvarar och när planen sågs över senast
HACCP-gruppen Vilka som tog fram planen och vad de kan om verksamheten
Produkt och process Vad ni lagar eller säljer, vilka allergener det innehåller, hur det hanteras och vilka som ska äta det
Flödesschema Varje steg från mottagning till servering, kontrollerat på plats
Faroanalys Farorna i varje steg, hur sannolika och allvarliga de är och hur ni förebygger dem
CCP-plan Gränsvärde, övervakning, korrigerande åtgärd, verifiering och dokumentation för varje kritisk styrpunkt
Verifiering och granskning När planen gicks igenom och vad som ändrades

Måste allt vara skriftligt? Inte alltid. Kan ni inte redogöra för faroanalysen muntligt behöver den skrivas ner, och har ni kritiska styrpunkter behöver ni journaler över övervakningen och åtgärderna.

Så tar ni fram en HACCP-plan steg för steg

Se till att grundförutsättningarna är på plats först. Sedan följer ni tolv steg. De fem första står inte i artikel 5, men de finns i Codex och i EU-kommissionens vägledning (Kontrollwiki).

  1. Sätt ihop HACCP-gruppen. Den som ansvarar ska kunna tillämpa principerna. I ett litet företag kan en person göra jobbet med stöd utifrån.
  2. Beskriv maten, råvarorna och hur allt hanteras och förvaras.
  3. Skriv hur maten ska användas, till exempel om den äts på plats eller tas med hem.
  4. Rita ett flödesschema från mottagning till servering.
  5. Gå flödet på plats under drift och rätta schemat.
  6. Gör faroanalysen (princip 1).
  7. Välj ut de kritiska styrpunkterna (princip 2).
  8. Sätt kritiska gränsvärden (princip 3).
  9. Bestäm hur ni övervakar (princip 4).
  10. Planera de korrigerande åtgärderna (princip 5).
  11. Lägg upp verifieringen (princip 6).
  12. Bestäm hur ni dokumenterar (princip 7).

Stegen i tre kolumner: innan ni börjar, när ni bygger planen och efter lansering

När ska planen ses över?

Varje gång något ändras i maten, processen eller ett arbetsmoment, för det kräver lagen. I ett kök kan det vara en ny meny, ny utrustning, en ny leverantör eller en avvikelse som kommer tillbaka. Utöver det är en genomgång minst en gång om året ett bra riktmärke, men det är inget lagkrav.

Mall för HACCP-plan

Mallen följer samma ordning som planen ovan, och PDF:en har sidor för HACCP-gruppen, produkt och process, flödesschema, faroanalys, styrpunkter och verifiering. Fyll i den tillsammans med dem som står i köket, inte bara på kontoret.

Här kan du ladda ner mallen för HACCP-planen (PDF). Den ger er strukturen, men faroanalysen och gränsvärdena måste vara era egna.

Så fyller ni i planen

  • Skriv vilka som ingår i HACCP-gruppen och vem som ansvarar för planen.
  • Beskriv rätterna, vilka allergener de innehåller, hur de hanteras och vilka gäster som ska äta dem.
  • Rita flödet från mottagning till servering och gå igenom det på plats i köket.
  • Skriv farorna i varje steg och bedöm hur sannolika och allvarliga de är.
  • För varje kritisk styrpunkt: skriv gränsvärdet, hur ni övervakar och vad ni gör vid avvikelse.
  • Skriv in varje genomgång i loggen och se över planen när meny, utrustning eller arbetssätt ändras.

Exempel på styrpunkter och gränsvärden i ett restaurangkök

Steg Fara Kritiskt gränsvärde Övervakning Korrigerande åtgärd
Tillagning av fågel och färs Salmonella, campylobacter och ehec (stec) överlever Genomstekt, eller minst 70 °C i kärnan Kontrollera i varje omgång att köttet är genomstekt, eller mät kärntemperaturen Värm mer och mät igen
Nedkylning Sporbildande bakterier växer till Från 60 °C till högst 8 °C inom sex timmar Mät temperatur och tid varje gång Kassera, eller gör en riskbedömning enligt er rutin
Varmhållning Bakterier växer och bildar gifter Minst 60 °C, eller högst två timmar Mät yttemperaturen enligt er rutin Under 50 °C efter mer än två timmar: kassera. Annars värm till över 70 °C
Återuppvärmning Bakterier som växt till efter nedkylningen Minst 70 °C i kärnan Mät kärntemperaturen i varje omgång Värm mer och mät igen
Fisk som serveras rå Parasiter −20 °C i minst 24 timmar eller −35 °C i minst 15 timmar Kontrollera frysloggen eller leverantörens intyg för varje parti Servera inte fisken rå förrän den är frysbehandlad eller har intyg om att den är fri från parasiter

Värdena är riktvärden ur Livsmedelsverkets Kontrollwiki om temperatur och Visitas branschriktlinje för restauranger, utom frysningen av fisk som ska serveras rå, som är ett lagkrav enligt förordning (EG) nr 853/2004. Era egna gränsvärden sätter ni utifrån er faroanalys och den branschriktlinje ni följer. Det är också faroanalysen som avgör om temperaturerna blir kritiska styrpunkter hos er eller sköts som grundförutsättningar.

HACCP i restaurang, hotell, kafé och butik

Restaurangkök har många steg att styra: mottagning, kylförvaring, tillagning, nedkylning, varmhållning och återuppvärmning, plus korskontaminering och allergener. Se även checklistor för restaurangens dagliga drift och hur Todolo används för digital egenkontroll och HACCP för restaurang.

Hotellets frukostbuffé är ett känsligt steg, eftersom maten står framme länge. För kall buffé anger Visitas branschriktlinje under 8 °C, alternativt högst två timmar.

Kaféer hanterar ofta smörgåsar, bakverk och färdigförpackat, så kylan är viktig, liksom att veta vilka allergener varje bakverk innehåller. Visitas branschriktlinje för restauranger anger 0 till 8 °C för kylförvaring, aldrig varmare än förpackningens anvisning.

Butiker behöver hålla koll på kylkedjan, kyldiskarna och datumen. I Livsmedelsverkets förteckning över branschriktlinjer finns bland annat Säker mat i din butik och Säker mat i servicehandel och fast food.

Flera enheter: förfarandena ska tillämpas på varje verksamhet för sig. Samma mall och samma upplägg kan gälla hela kedjan, men varje kök behöver en faroanalys som stämmer med just det köket.

Digital HACCP: från pärmen till passet

HACCP faller sällan på planen. Det faller i vardagen: kontrollen görs men skrivs inte upp, avvikelsen hamnar på en lapp som ingen äger och den nyanställda lär sig rutinen muntligt.

Todolo är appen för hela passet, så HACCP-arbetet hamnar på samma ställe som resten av personalens dag:

  • Kommunikation. Nyheter i flödet och chatt med översättning, så att alla förstår vad som gäller.
  • Rutiner och kontroller. Kontrollerna kommer upp av sig själva för varje enhet, varje dag, vecka eller månad, med en tid då de ska vara klara och en status som alla ser. Personalen svarar med ja eller nej, text, flerval, temperatur eller foto medan de gör jobbet.
  • Avvikelser. Det som inte stämmer rapporteras på punkten i checklistan, med bild och en kommentar om vad som gick fel. Avvikelsen får en allvarlighetsgrad, en ägare och ett datum då den ska vara åtgärdad.
  • Historik. Varje kontroll sparas med vem som gjorde den, när den gjordes och vad som svarades. Historiken kan ni ta ut som PDF för en enhet eller hela organisationen.
  • Handböcker och TOD. Lägg HACCP-planen och rutinerna i Knowledge, så svarar TOD ur era egna handböcker och visar var svaret står.
  • Utbildning. Med utbildning och quiz i appen ser ni vem som har gått igenom allergener, hygien och resten. Kursbevisen är interna, inga officiella intyg.

En QR-kod vid kylrummet startar platsens checklista, och vem som skannade och när sparas. Rutinen ser likadan ut i alla enheter, och hos Taco Bell Sverige fylls egenkontrollerna i på plats, i telefonen, medan de görs. Läs mer om checklistor, avvikelser och historik i Operations.

Todolo skriver inte er HACCP-plan, gör ingen faroanalys och sätter inga gränsvärden. Planen och ansvaret för maten är ert.

HACCP-utbildning: vem behöver vad?

Lagen kräver utbildning, men inget HACCP-certifikat. Enligt bilaga II, kapitel XII i förordning 852/2004 ska alla som hanterar livsmedel övervakas och instrueras eller utbildas i livsmedelshygien efter sina arbetsuppgifter, och den som ansvarar för HACCP-förfarandet ska ha tillräcklig utbildning i hur principerna tillämpas.

Ingen särskild HACCP-kurs krävs heller. Livsmedelsverket skriver att HACCP-utbildningen ska stå i proportion till verksamheten (Kontrollwiki om utbildning).

Vem Vad de behöver kunna
Alla som hanterar mat Livsmedelshygien för sina arbetsuppgifter
De som övervakar en kritisk styrpunkt Gränsvärdena och vad som gäller när de inte nås
Den som ansvarar för HACCP-planen Hur principerna tillämpas i just er verksamhet

Inspektören kontrollerar kunskapen bland annat genom att fråga personalen och be dem visa hur de gör. Livsmedelsverket har egna kurser i sin utbildningsportal. Sedan 2021 kräver förordningen också en lämplig livsmedelssäkerhetskultur, med öppen kommunikation om avvikelser.

Vanliga frågor

Vad står HACCP för?

HACCP står för Hazard Analysis and Critical Control Points. På svenska heter det faroanalys och kritiska styrpunkter.

Vad är en CCP?

CCP betyder Critical Control Point, på svenska kritisk styrpunkt: ett steg där kontroll är nödvändig för att förebygga eller eliminera en fara eller minska den till en acceptabel nivå.

Måste ett litet kafé eller en liten restaurang ha en HACCP-plan?

Ja, men inte alltid en fullständig HACCP-plan. Alla livsmedelsföretag utom primärproducenter måste ha HACCP-baserade förfaranden, och minimikravet är en faroanalys och att pröva om det finns kritiska styrpunkter. Finns det inga kan god hygienpraxis räcka, och omfattningen får anpassas efter verksamhetens storlek.

Behöver man ett HACCP-certifikat?

Nej. Lagen kräver att den som ansvarar för HACCP-arbetet har tillräcklig utbildning i hur principerna tillämpas, men inget certifikat och ingen viss kurs. Certifiering är frivillig, och vissa företag gör den för export eller för att en kund kräver det.

Vad är skillnaden mellan HACCP och egenkontroll?

HACCP är en del av egenkontrollen. Livsmedelsverket beskriver verksamhetens egen kontroll som grundförutsättningarna, de HACCP-baserade förfarandena och rutinerna för spårbarhet tillsammans. Egenkontrollprogrammet är helheten, och HACCP är den del som handlar om faroanalys och kritiska styrpunkter.

Får HACCP-dokumentationen vara digital?

Ja. Enligt Livsmedelsverket finns det inga krav på i vilken form den egna kontrollen dokumenteras, och enligt EU-kommissionens vägledning kan elektroniska journaler godtas om de går att ta fram vid kontrollen.

Vad är skillnaden mellan HACCP och ISO 22000?

HACCP-baserade förfaranden är ett lagkrav, men ISO 22000 är frivilligt. ISO 22000 är en internationell standard för ledningssystem för livsmedelssäkerhet, som bygger in HACCP-principerna och lägger till krav på styrning och ständig förbättring. FSSC 22000 bygger på ISO 22000, och BRCGS är vanlig bland leverantörer till handeln. Även de är frivilliga, och för de flesta restauranger är certifiering inte aktuell.

Börja med kylloggen ni redan har

Ta fram temperaturlistan för kylarna från förra månaden och ställ två frågor: när fylldes den i senast, och vad hände de gånger värdet låg över er gräns? Svaren visar var er HACCP-plan redan fungerar och var den bara finns på papper.

På trettio minuter går vi igenom hur ert eget HACCP-arbete skulle se ut i Todolo, enhet för enhet.

Boka en demo på trettio minuter